Ett par stycken bilder. Skriver ett mer utstuderat inlägg senare. Det var inte mycket ljus där, kanske borde jag ljusa upp dem lite till? Brist på ljus gjorde fokusering lite lurigt också, mest på grund av att det totala skärpedjupet är runt ett par cm som mest, hurr!
Tja, det kanske vore tid med en liten uppdatering här på sidan, då jag från ett par håll fått höra att jag borde ta fingrarna ur röven och skriva något; hoppas ni är nöjda!
Dock så blir det inte så värst mycket skrivet, lite allmänna tankar och bjäfs. Ett blogginlägg om min semesterresa runtomkring i Sverige kommer dock snart, jag skall fixa till med alla bilder, försöka skriva något bra till det hela också. Det kom till en hel del bra insikter under den resan, och ett par dåliga. De dåliga har dock blivit bra senare, så woo!
Utöver det så måste jag säga att för stunden är jag rätt nöjd med mitt liv. Visst, jobbet är väl lite si och så vissa dagar men jag tror att jag måste ha några av de bästa arbetskamraterna man kan ha, så jag överlever. Det pågår också, i samarbete med Ranian ett projekt med målet att få mig mer spontan, att tja; bara göra det. Och det fungerar. Något har lossnat i mig, inte helt men det är på väg och det känns så jäkla gött!
Jag har mål, drömmar. Saker jag vill/vill ha och kommer att kämpa för att få igenom, kosta vad det kosta vill. Det är sådant jag inte ens kunnat tänka förr i stort sett. Men jag måste. Jag är skyldig mig själv detta och även om jag måste stånga mig blodig så skall jag försöka. Mer än så, jag skall lyckas.
Det känns bra. Jag har energi och lust att ta tag i saker, vänner jag känner jag har ”glömt” bort, projekt som legat för länge. Livet är för kort, jag måste göra vad jag kan av det medan jag har tid.
Då jag i sommar kommer (se tidigare inlägg) ge mig ut i Sverige på diverse äventyr, med ”endast” min iPad som internetskötande pryl, så kände jag att jag kanske borde testköra den lite. Så sitter nu på ett café, med min iPad i sin docka, knappandes iväg på mitt blåtandsanslutna tangentbord… jag känner mig sämst, haha. Men det är en vanesak, nu kör vi!
- Posted using BlogPress from my iPad
Nu när jag är klar över vad jag skall göra i sommar, så måste jag börja fundera över packningen. Jag känner att jag vill packa så lätt som möjligt för att undvika att bli nedtyngd i onödan, samt underlätta var jag kan sova eller bo.
Vissa saker måste jag dock ha med mig, såsom kamera, något som tillåter uppkoppling och uppladdning av bilder. Jag tar och slänger ihop en lista lite snabbt, så får jag samla ihop allt där, samt komplettera om jag kommer på något mer.
Ni får gärna kommentera om ni kommer på något jag skall ha, förutom buttplugs. Självklart har jag redan packat ner dem.
När tanken väl kom så var det som att en pusselbit föll på plats. Ett slitet uttryck, jag vet. Men ett som stämmer väldigt bra in på vad jag kände. Och jag måste få den på pränt.
Jag har ett tag nu känt ett oerhört sug efter att ge mig ut i världen och se mig om, att få uppleva saker, människor och platser. Min tanke var att nu i vår, sommar eller höst ta en till tripp till Paris. Jag gillar verkligen den staden och jag känner att jag nu också skulle kunna uppskatta den så mycket bättre än tidigare; jag är äldre, tryggare i mig själv och mer äventyrslysten. Och tanken är också att det skall endast vara början, att jag skall leta mig vidare i världen därefter.
Dock är det några saker som får mig att tveka. Det är en resa jag antagligen kommer att ta ensam, till en stad där jag inte förstår språket. När jag väl är där så är jag ”fast” där, om något skulle gå åt fanders. Om jag nu skall börja röra på mig, kanske vore det bra med en mjukstart? Och i vilket land förstår jag språket, har ”nära” hem om det skulle behövas? Här kommer själva tanken; Sverige.
Det är inte det att jag fegar ur, utan mer att jag känner att om jag försöker gapa efter för mycket redan nu så kommer jag inte att kunna göra det bästa av det och kanske tappar lusten för framtida äventyr. I Sverige så finns en trygghet att falla tillbaka på, vilket gör att jag kan släppa loss på ett helt annat sätt, jag kommer att våga utforska städer, byar och landet i sig mycket mer fritt.
Vad är det då för resa jag ser framför mig? Total frihet, något åt det hållet. Jag har bett om tre veckors semester och det enda jag vet om den är hur den kommer att börja; jag på centralstationen i Göteborg, köpandes en biljett till… vem vet. Det får jag se då. Och däri ligger själva tjusningen. Tre veckor utan krav, måsten och planer, jag tar mig dit jag för dagen känner för att åka. Eller stanna. Oh. Fucking. Yes.
Det finns också mycket att se i Sverige och det här är en perfekt chans att få se det. Det blir ingen stressig semester med uppsatta mål och tajt tidsschema, utan vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Det är nästan så jag inte kan vänta, nästan så jag vill slänga mig på tåget redan idag. Eller bussen, eller taxin. Eller bara promenera iväg och se var jag hamnar. Dock så håller vardagen mig fången tills vidare men inte i sommar, då är jag fri.
Varma svenska sommardagar och nätter, vandrandes på dammiga vägar, skumpandes runt i varma bussar och tåg. På väg till nya platser, människor och upplevelser. Det här känns rätt, det här vill jag göra. Ge mig sommar, nu.
Igår var jag och Rania, för närvarande de enda medlemmarna i fotoklubben Ambitiösa Fotografer, ute på stan igen för att se om vi kunde fånga några bra bilder. Jag skulle säga att vi lyckades rätt bra!
Den känslan som kommer av det, när man vågar ta steget ut och ta bilder av människor utan att smyga med det och det man får tillbaka är leenden, blinkningar och bara en genuint bra känsla… jag tror jag kan komma att bli beroende.
Mina bilder finner ni här: http://www.andreas-skoglund.se/2011/02/gatufoto/
Och Ranias finner ni här: http://raniaphoto.blogg.se/2011/february/gatufoto-i-goteborg.html
Då var ännu en helg över, ny arbetsvecka börjar i morgon. Jag kan inte låta bli att vara så grymt nöjd med den helgen jag nu haft.
På fredag så fick man hänga med några av de skönaste människorna jag fått nöjet att lära känna och det var lika trevligt denna gång. Sedan på lördagen så var jag med Tommy och Johanna, även det riktigt härligt.
Idag söndag, så fick jag ett nytt hobbyprojekt av Stefan och Jon, så nu har jag något att skruva i igen.
Jag är nöjd. Med min tillvaro, och med mina vänner. Att få njuta av sällskapet av sådana människor, det är fan inte fy skam. Så tack till er, ni gör allt litet bättre!
Tack vare ConFusion samt senaste veckans sjukdom då jag klämde igenom hela Juuni Kokki (best anime ever, amirite?) på två dagar, så verkar jag nu hamnat i någon sorts übernostalgitripp, uråldriga ostar från min servers mest ödsliga gömmor rullar än en gång ur mina högtalare… och jag kan inte låta bli att bli lite lycklig.
Härnäst; Escaflowne?
httpv://www.youtube.com/watch?v=TJZATeQvwpo&feature=related
Detta är ett ämne jag berört tidigare, se detta inlägg. Det gick som det gick, jag tror jag gjorde klart en av de tilldelade uppgifterna. Men jag är sugen på att försöka igen, denna gång så ger jag dock mig själv de första uppgifterna.
Jag tänkte försöka hålla det lite mer diffust, öppet för tolkning så att säga, så här kommer de, tre uppgifter.
Deadline? Vetefan.
Nytt år och sådär, har jag några nyårslöften? Mja, det enda jag fick fram där på nyårsafton var en diffust, möjligtvis på grund av ett visst alkoholintag, formad tanke; det är fan dags nu.
Och det är fan dags nu, med det mesta. Jag har aldrig tidigare egentligen haft några mål, något jag vill här i livet, för ja, tänk om jag inte lyckas med dem? Men det tänkandet fungerar inte längre. Jag vill saker, en jäkla massa saker. Dock har jag märkt att jag har svårt att formulera just vad dessa saker är, även för mig själv då jag aldrig riktigt tillåtit mig att lyssna på dem tidigare.
Jag tror det fungerar bättre om jag får dem på pränt, så här kommer de, i ingen egentlig inbördes ordning.
Mycket av det här grundar sig i en känsla jag har av att vilja bryta upp ur vardagen, att ta mig någon annanstans, vare sig det är geografiskt eller bara i livet generellt. Det har gnagt i mig nu ett tag så ja, det är fan dags nu.
Jag vill se mer av världen, så att resa är ett måste. Någonstans kittlar till och med tanken av att lämna Sverige helt, men vet inte riktigt om jag har mod till det. Ännu. Nåja, något sorts reseäventyr skall jag ta mig tid för, funderar på en visit till Hong Kong i år, det verkar inte vara så fasligt dyrt som jag trodde. Och året efter det får jag ta mig till något annat land, året efter det ännu något annat. Varför sitta hemma i Sverige och häcka? Det är fa… ja, ni fattar.
Jobbyte vilar antagligen på samma grund, den här viljan att bryta loss från allt. Som det är just nu så trivs jag kanske inte tipptopp med mitt jobb, även fast människorna jag jobbar med är några av de skönaste människorna jag haft nöjet att träffa. Vi får se med detta, kanske tar jag och pluggar något istället.
Kanske kan jag klara mig vidare i det jobbet jag har nu, om jag tar och gör något mer under mina dagar, än att vakna, åka till jobbet, åka hem, sova. Släng in något efter jobbet, en fotokurs, eller kanske ta mig ut med kameran mer, samt också umgås mer med människor. Kanske några med samma intresse som en själv vore gött, om inte annat för inspiration.
Träna ja, det är redan spikat. Så fort jag får lön så hänger jag på ett par arbetskamrater och skaffar kort på ett närliggande (till jobbet) gym. Att köra det med några andra gör det lättare för mig att ta mig dit, det hänger inte endast på mig själv, om det skulle så tror jag att min lathet, bekvämlighet och i viss mån rädsla skulle vinna lättare och jag skulle peta mig hemåt istället. Men nu har jag ett ansvar inför de andra.
Tänka mer på mig själv? Ja, ni andra suger. Så det så. Nej, inte riktigt så kanske, men över lag vara lite mer självisk, inte tänka igenom allt så förbannat varenda gång, brukar bara krångla till saker.
Kanske är det en mening med tillvaron jag letar efter. Sounds fucking emo, ammirite? Menar dock mer… skall jag göra det jag gör just nu, tills livet tar slut? Kan verkligen inte tänka mig det. Hum, låter ganska XX-årskris.
Det var väl det, jag fyller på om jag kommer något mer samt postar något inlägg när jag har kommit någon vart med endera sak.