Andreas-Skoglund.se

Ord

Stillhet skrämmer mig

Jag finner ofta nu för tiden att stilhet ter sig närmast obehaglig för mig. Som att mitt sinne hela tiden längtar efter intryck, något att få fokusera på och döva de evigt brusande och bubblande tankarna inombords.

Så har det inte alltid varit. Jag minns hur jag som ung utan problem klarade av att spendera timtal i ensamhet och tystnad, längtade efter och drog mig till det, som någon sorts mänsklig introvert mal och självsamhet en starkt lysande la-… jag släpper den liknelsen innan den ger mig mardrömmar.

Nå, längtar efter det gör jag ännu men jag finner det svårt att hitta till. Utan kontinuerliga intryck i form av musik, video från antingen TVn eller Youtube, eller slösurfande på internet och sociala medier blir jag ofta rastlös och obekväm. Som att jag skyr att möta mina egna tankar.

Läs vidare

Funderingar vid ett regnigt fönster

Utanför fönstret öser regnet ner… inte ett väder som inbjuder någon egentlig energi eller lust att göra så mycket. Kanske är jag mest för bekväm.

Men så snart det slutat skall jag banne mig ge mig ut på en promenad med kamera i hand och få något utav denna lediga lördag! …kanske.

Jag övertänker saker för ofta; avstår att höra av mig till en vän och fråga om jag får komma förbi, skippar att gå på en föreläsning bland massa främmande människor, eller bara att ta en promenad med kamera i hand. Verkar man inte knäpp? Vad skall folk tro? Usch, det är blött och kallt. Så enkelt att hitta ursäkter att låta bli.

Är la som Ben Howard sjunger i den där låten (The Fear, reds. anm.), hur vi lever våra liv begränsade av rädsla. Men då blir vi, som han också sjunger, precis vad vi förtjänar att bli. Dvs; vi får det liv vi agerar. Inget ändras om inget ändras.

Någonstans har jag dock en spirande känsla att jag nog redan har alla verktyg och bitar av pusslet som behövs för förändring. Är just den där rädslan som spökar…

Ett paraply hade också suttit fint.

Fototur i snölandskap

Jag och Rania tog oss en ny tur med bilen nu i helgen, jag hade med mig endast min kamera och mitt nya 18mm f/2.0-objektiv, så alla bilder är tagna med den kombinationen.

Ett snötäckt fält i förgrund med skog och mindre berg i bakgrund
Berg i snö
En snöklädd liten stuga bland snötäckta träd
Stuga i snö
En snöig vinterväg till vänster och snöklädd skog till höger
Snöig vinterväg
Vinterutsikt över en dalgång med en älv och snöklädda träd i förgrund
Utsikt från Sillre

En minimalistisk utmaning – dag 7 – Rensa garderoben!

Nu har det blivit att jag slarvat med utmaningen i ett par dagar. Jobb och vardag drog iväg, vilket gjorde att jag sköt det framför mig. Inte okej!

Nu är jag igång igen, i går (söndag) så tog jag tag i att gå igenom min garderob. Det är något jag ha velat göra ett tag, men inte riktigt kommit mig för. Just det uppskattar jag med utmaningen; den får mig att sätta mig ner, tänka efter och faktiskt genomföra saker och ting.

Läs vidare

En minimalistisk utmaning – dag 6 – ”Unfollow and unfriend”

Min minimalistiska utmaning fortsätter! Idag hade jag helt glömt bort att välja något, blev först nu mot kvällen som jag kom mig för att sätta mig och se över det hela. Jag trillade dit på nummer 18, ”Unfollow and unfriend”.

Facebookvänner. Nu har jag skurit ner på antalet en hel del redan, så blev lurigt att hitta någon som jag inte riktigt har kontakt med längre. Men jag lyckades gå från 158 till 142, så alltid något. Nu är det dock riktigt tufft, men skulle vilja gå ner till 100. Eller kanske bara rycka Facebook helt och hållet… jag får se hur det går.

Nu tyckte jag inte riktigt att det räckte dock, eller det kände för lätt, så jag tog och sade upp mitt Instagramkonto i samma veva. Jag har redan tagit bort appen från både telefon och surfplatta, så har inte varit inloggad på säkert en månad. Inget värde, bort!