Jag har ett problem. Jag vill skriva. Jag vill sätta ord på pränt, få lite liv i den här gamla bloggen, få uttrycka mina tankar och funderingar. Det låter så enkelt, men vad skall jag skriva om? Vad är det jag vill ha sagt? Jag har helt ärligt ingen aning, annat än detta sug efter att få ur mig något. Nada inspiration infinner sig.
Kan man dock kanske tvinga fram kreativitet? Forcera inspiration? Jag bestämde mig för att tvinga ner mig framför datorn med tanken ”bara skriv”. Se efter vad som skulle hända.
“You can’t wait for inspiration. You have to go after it with a club.” – Jack London
Det visade sig inte vara helt fel tänkt. Om jag inte kommer på något att skriva om, varför inte skriva om just det; mitt problem med att inte komma på något att skriva? När den tanken väl satt sig så kom orden av sig själv.
…Nåja, i alla fall en del. Min koncentration är ibland (oftast) hal som en ål att hålla fast vid.
En anledning till att jag vill komma igång med skrivandet, utöver det pockande suget, kommer av de funderingar jag och Rania haft om att leva ett friare liv, Vi har lekt med tanken på att ge oss iväg i vår lilla buss, åkandes runt i Sverige och Europa. Att inte vara så bunden till en plats och en så inrutad vardag som vi lever nu. Men det kräver något jobb man kan utföra i rörelse så att säga. Rania har sitt fotande och sin blogg, men jag? Ingenting… ännu. Skulle inte skrivande kunna platsa in rätt bra där?
Jag skulle också väldigt gärna kunna komma ifrån det sorts jobb jag i dagsläget har. Inte att jag på något sätt vantrivs där jag är nu, tvärtom, men att spendera en timme till och en timme hem från ett kontor där jag i sin tur spenderar runt nio timmar till av min vakna tid utförandes uppgifter jag har svårt att se resultatet av och främst för någon annans vinning… det känns för mig inte något jag kan syssla med i resten av mitt liv.
Tid är för dyrbart.
Jag vill samtidigt ha något mer kravlöst, där den enda jag egentligen ansvarar inför är mig själv. Där så få som möjligt är beroende av det jobb jag utför. Skulle jag skita i att jobba en vecka så är det bara jag som får sota för det.
”The secret of getting ahead is getting started.” – Mark Twain
Därför måste jag komma igång med skrivandet. Och som med det mesta annat måste man göra det en hel del innan man blir bra på det. Detta är det första steg jag tar, mitt första tafatta försök att slita mig loss och få en sorts frihet jag verkligen längtar efter. Jag kommer antagligen att misslyckas, tappa suget, också någon gång helt vilja ge upp. Men jag måste försöka och detta är i alla fall en sorts början.
Fortsättning följer.